Efter 1600-talets mitt stod slottet mestadels obebott och förfallet började. Större delen av de vidsträckta ägorna indrogs till kronan genom Carl XI:s reduktion. År 1706 brann slottet en andra gång och kom aldrig mer att återställas. I mer än hundra år låg ruinen som ett övervuxet stenkummel men mellan åren 1934-1936 grävdes den ut och konserverades

Man ser vilka arbeten som de har lagt på grunden och det finns två intakta källarrum med välvda tak fast det var lite obekvämt att gå in där, för man visste ju inte vilka djur som hade det som sin bostad. Vet inte hur många timmar jag gick och studerade ruinen och titta hur den var byggd och vilken byggnadskonst de hade på den tiden. Ruinen har renoverats en gång på 1990-talet.

Titta här vilken vacker ingång det en gång varit, alla dessa vackra valv som leder in i ”slottet”. Medan jag gick och studerade ruinen så funderade på var de hittade alla stenar till byggnaden samt hur många gånger de fraktade stenen med båt över till ön, eller så kan det ha varit en broförbindelse.
Det var här som den unge kung Gustav II Adolf tillbringade mycket tid med sin ungdomskärlek Ebba Brahe och det var också här som Erik Stenbock gömde sig med sin älskade, sedan han rövat henne från Hörningsholm  (i Södermanland) och "kung Märta Sture".

Här har vi en bild inifrån ”slottet”, se vilka välvda tak och även lite inristade bokstäver i stenblocken. Det hade varit kul om det funnits bilder så man kunde fått se hur det verkligen såg ut. Ni som inte har varit här och besök ruinen, gör ett besök där nu i sommar. Det finns båtar att låna gratis och är inte långt att ro ut till ön, ta med er en picknickkorg och sitt där och bara njut av den vackra utsikten. Jag hade funderat i många år att åka dit men det blev aldrig av, men tills slut så tog jag mig i kragen och åkte dit och jag ångrar att jag inte gjorde det mycket tidigare.